Ett hjärta mindre.

Idag är en konstig dag för mig. Det är begravning av en kär vän i Göteborg, men jag måste vara i en annan stad. Varför är en helt annan fråga.
Christina dog för bara några veckor sedan, vi visste att det kunde hända eftersom hon var allvarligt angripen av sjukdom. Men saknaden är så stor.

Det var inte så många år sedan som jag träffade Christina som vän, jag har känt till henne sedan länge och jag har till och med intervjuat henne för länge sedan. Men så när jag gick in i mitt nya liv med min fru och livskamrat sedan 15 år, dök hon upp som av en händelse. För Christina har under riktigt många år varit en vän som kommer och går i min frus liv. Och som då kom in i vårt.

Ett hjärta större än hos de flesta, en omsorg värd att krama och en integritet stor som livet. Christina var samtalspartner för min fru, ni vet med de där pågåendet samtalet som avslutas efter ett stycke och som återupptas i nästa stycke något år senare. När vi har julmiddagar med fruns bästa kvinnliga vänner är det naturligt att Christina ska vara med. Hon tog alltid med vackra blommor som hon alltid bundit själv. För kulturpersonligheten Christina utbildade sig till florist också. Eftersom att ge personligt bundna buketter till vänner var viktigt för henne. Hon, en gång kulturchef i Göteborg, gav sina vänner mer än bara blommor. Hon band alltid in omsorg med dem.

”Patterns”, Camden Market i London 2014. En bild jag gav Christina och som sedan hängde i hennes kök.

Jag känner sorg över hennes slut, för vi har förlorat en värme i världen. En omtankesrik människa som med glädje delade med sig av erfarenheter och kunskap. Jag satt med henne en förmiddag på ett kafé en gång för att hon erbjöd sig att ge råd när jag verkligen behövde det. Hon gillade mina bilder och är ett viktigt skäl till att mina gatufotobilder är mer i färg nu för tiden, än bara svartvita. Hon hade en av mina äldre bilder från London i sitt kök ”för att den var så mycket London”, sa hon. Jag tycker att bilden även är mycket ”Christina”. Hon gillade kommunikation precis som jag och av samma skäl – för att människor alltid kommer först.

Vi ska dricka hennes skål senare idag, med vännerna från vår årliga julmiddag. Vi ska hylla hennes liv och minnas hennes goda, pärlande skratt. Och vi ska sakna henne.

Christina, skål för vad du gav oss och vad minnena fortfarande ger!

/Gunnar

Annonser

4 reaktioner till “Ett hjärta mindre.

  1. Fint skrivet! Inte heller jag hade möjlighet att vara på Christinas begravning. Sista gången jag talade med henne i telefon lät hon mycket svag och jag förstod. Hon brukade, med sin glada röst säga att hon mådde oförskämt bra. Inte då.
    Jag saknar henne.

    Gillad av 1 person

  2. Jag beklagar sorgen samtidigt som jag med värme läser dina hyllningsord till Christina. Jag tror mycket på att fortsätta hylla och göra fina saker som hon hade tyckt om. På det sättet hålls hon vid liv.

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s